Old Melbourne Gaol
I dag var Emma och jag till South Melbourne Market på förmiddagen och inhandlade en del kryddor till som vi behöver till "julbak" nu när vi har fått klartecken att använda ugnen i lägenheten. Sen vi kom hit har vi bara lagat mat på spisen och man börjar så smått längta efter paj, potatisgratäng, ugnsbakad fisk, möjligheten att baka och kanske göra varma mackor mackor eller värma pizza. Och nu till jul: pepparkakor, lussebullar & skinka! När man tänker efter använder vi ugnen mycket i Sverige. Asiattjejerna vi bor med har aldrig använt den under de senaste fyra åren.
På eftermiddagen var vi till Old Melbourne Gaol, Melbourne's gamla fängelse som var i bruk 1845-1924. Det kostade hela $22 att gå in vilket vi tyckte var lite dyrt efter våra tidigare museébesök, men det var riktigt spännande och absolut sevärt. Det var väldigt effektfullt i sin utformning - i varje fängelsecell berättades historien om en fånge och ofta fanns dennes dödsmask i en monter vid sidan om. Man gick från cell till cell för att få ta del av kriminella, eller bara olycksdrabbade, människors öden och ofta fanns tidningsartiklar från tiden som bidrog till historien. På Old Melbourne Gaol satt också Ned Kelly fänslad innan han avrättades (också avrättningen skedde i fängelset). Hur känd han var globalt förstod vi inte inte riktigt förrän vi såg filmaffischen från 2003 med Heath Ledger i huvudrollen och Orlando Bloom i en nära biroll. Längst in i korridoren på bottenvåningen fick man följa legenden Ned Kelly's hela livshistoria och hur forskningen fortsatt i modern tid, med det senaste tillskottet så sent som september 2011.
På de andra två våningarna berättades lite om personerna som faktiskt utförde avrättningarna och deras historia, avrättningsteknik, mer om fängelsets historia, om kvinnoflygeln och kvinnor och barn som hamnat i fängelset, Det berättades också om oskyldigt dömda Colin Campbell Ross. Han dömdes och avrättades 1922 för mordet av en ung flicka vid namn Alma Tirtschke, på 90-talet granskades gamla bevis och man fastställde att han var oskyldig. 2008 fick Colin Campbell Ross en officiell ursäkt från staten - fallet hade inte skötts juridiskt korrekt.
Det fanns också en uppsjö av saker från tiden då fängelset var i bruk, till exempel de gamla snarorna som användes vid avrättningarna. Det är overkligt och obehagligt att tänka på att väggarna därinne har bevittnat avrättningarna, att de dammiga snarorna i montern har stulit liv och att det hängt livlösa människokroppar från bjälkarna i taket. Fängelsets mörka historia står i bjärt kontrast till dess vackra arkitektur och byggnaden har fantastiskt fotogenisk interiör med sina linjer och sin symmetri.
Efter att vi varit några timmar inne i fängelset fick vi gå in i the "watch house", häktet, som var i bruk ända fram till 1994. Där fanns ett urval av olika celler så som fylleceller och celler med vadderade väggar. Man fick gå en guidad tur utformad som en "experience", med andra ord fick vi spela fångarna och leka häktning med guiden - sergeanten. Emma tyckte att det var jättekul, men jag hade inte haft något emot att gå en vanlig guidad visning. När det gäller både fängelset och häktet är det mycket uppskattat att de väljer att ha dessa historiska byggnader öppna för allmänheten.
Betyg: 4/5 (det är biljettpriset som drar ner betyget)
/ Victoria
På eftermiddagen var vi till Old Melbourne Gaol, Melbourne's gamla fängelse som var i bruk 1845-1924. Det kostade hela $22 att gå in vilket vi tyckte var lite dyrt efter våra tidigare museébesök, men det var riktigt spännande och absolut sevärt. Det var väldigt effektfullt i sin utformning - i varje fängelsecell berättades historien om en fånge och ofta fanns dennes dödsmask i en monter vid sidan om. Man gick från cell till cell för att få ta del av kriminella, eller bara olycksdrabbade, människors öden och ofta fanns tidningsartiklar från tiden som bidrog till historien. På Old Melbourne Gaol satt också Ned Kelly fänslad innan han avrättades (också avrättningen skedde i fängelset). Hur känd han var globalt förstod vi inte inte riktigt förrän vi såg filmaffischen från 2003 med Heath Ledger i huvudrollen och Orlando Bloom i en nära biroll. Längst in i korridoren på bottenvåningen fick man följa legenden Ned Kelly's hela livshistoria och hur forskningen fortsatt i modern tid, med det senaste tillskottet så sent som september 2011.
På de andra två våningarna berättades lite om personerna som faktiskt utförde avrättningarna och deras historia, avrättningsteknik, mer om fängelsets historia, om kvinnoflygeln och kvinnor och barn som hamnat i fängelset, Det berättades också om oskyldigt dömda Colin Campbell Ross. Han dömdes och avrättades 1922 för mordet av en ung flicka vid namn Alma Tirtschke, på 90-talet granskades gamla bevis och man fastställde att han var oskyldig. 2008 fick Colin Campbell Ross en officiell ursäkt från staten - fallet hade inte skötts juridiskt korrekt.
Det fanns också en uppsjö av saker från tiden då fängelset var i bruk, till exempel de gamla snarorna som användes vid avrättningarna. Det är overkligt och obehagligt att tänka på att väggarna därinne har bevittnat avrättningarna, att de dammiga snarorna i montern har stulit liv och att det hängt livlösa människokroppar från bjälkarna i taket. Fängelsets mörka historia står i bjärt kontrast till dess vackra arkitektur och byggnaden har fantastiskt fotogenisk interiör med sina linjer och sin symmetri.
Efter att vi varit några timmar inne i fängelset fick vi gå in i the "watch house", häktet, som var i bruk ända fram till 1994. Där fanns ett urval av olika celler så som fylleceller och celler med vadderade väggar. Man fick gå en guidad tur utformad som en "experience", med andra ord fick vi spela fångarna och leka häktning med guiden - sergeanten. Emma tyckte att det var jättekul, men jag hade inte haft något emot att gå en vanlig guidad visning. När det gäller både fängelset och häktet är det mycket uppskattat att de väljer att ha dessa historiska byggnader öppna för allmänheten.
Betyg: 4/5 (det är biljettpriset som drar ner betyget)
/ Victoria
På väg till fängelset, här syns Melbourne's upp- och nedförsbackar tydligt, man har svårt att tro att staden är så ojäm.
Inne i en fängelsecell på museét.
Symmetrin är fängslande - ursäkta ordvitsen.
Fängelset i tre våningar.
I the watch house, männens rastgård.
Kommentarer
Trackback
