Carrick's Hairdressing School
Herregud, ge mig bara en frisör! Emma hade sett skylten i fönstret på Carrick's som vi passerar varje gång vi går till eller från centrum. Klippning av elev på skolan: $5, utmärkt! Dit var jag i dag och det var värt besväret (och inte minst pengarna) på många sätt och vis. För första gången satt jag hos frisören i två timmar och jag blev inte bara schampoonerat och klippt, jag fick håret papiljottierat och jag fick lära mig vissa klippt och papiljott-tekniker, jag fick även tillfälle att träffa, iaktta och byta några meningar med både eleven (den översminkade, unga, lite nervösa tjejen) och läraren (den flummige, feministiske, stilmedvetne medelåders mannen med en brinnande passion för hår)! Mitt hår blev bra för 35 kr!
Med andra ord, är du snål men har lite tid över - det är värt det - inte bara för hårets, utan för upplevelsens skull!
/ Victoria
Mount Dandenong
Vi tog tåget en timme mot Belgrave och bytte sedan till en buss i Upper Ferntree Gully. Busschauffören visste inte riktigt var vi skulle av när vi citerade namnet på den hållplats som Metlink gett oss. Vi kom av på ett ställe och gick därifrån samma väg som bussen sedan körde. Det var skönt att gå, för det var ju det vi hade kommit dit för och vi fick se mycket. Redan när vi klev av tåget kände vi hur mycket friskare luften var och det var en fröjd för ögat att se en riktig skog igen. Vi tog oss hela vägen upp till Sky High, toppen av Mt Dandenong (633 möh), dit vi hade kunnat ta bussen (hållplats Dandenong Observatory). Hur som helst, inga sura miner, vi nådde toppen och hade lite mat kvar att äta och om vi inte hade haft ens det så hade utsikten själv fått oss på andra tankar.
Från toppen ser vi Melbourne CBD som en liten fläck med några uppstickande skyskrapor nästan fyra mil bort. Vi ser bortom Melbourne CBD tills dess att soldiset och bergen i fjärran sätter stopp. Vi ser hela Port Phillip Bay, ända bort till Geelong. Ett ord: stunning.
Vi började gå en vandringsled som inte bara tog oss vilse utan även till en än bättre utsiktspunkt än Sky High. Här fanns det inga trädtoppar som var i vägen, här tog marken bara slut brant sluttande nedåt och där nedanför låg små orter, städer, industriområden, åkrar, vägar och skog framför våra fötter på ett helt annat sätt än vid Sky High. Det här berget hette något annat, men tyvärr minns jag inte vad. Om ni tar er till Kyeema minnesmärket (från vägen märkt som Historical Marker) så är ni nära, håll åt vänster bara.
På hemvägen tog vi bussen vidare till Croydon i stället för tillbaka till Upper Ferntree Gully och härifrån tog resan till Flinder St Station inte alls lika lång tid.
Detta är en suverän dagsutflykt för att få komma ut i naturen lite, en absolut sevärd utsikt!
Betyg: 5/5
/ Victoria
Redan på vägen upp skymtar vi den storslagna utsikten.
Melbourne CBD skymtar fram i diset.
Utsikten.
Utsikten.
på vandring i skogen.
Den än mer storslagna utsikten som vi hittade på vilsevägar.
Svenska Kyrkan i Melbourne
Att åka dit för att se Toorak är värt besväret, de muromringade, lyxiga tegelvillorna med höga mångmiljonärsgrindar, rosenbuskar och alleér ser ut att komma direkt från USA, overkligt!
/ Victoria
Immigration Museum
För tillfället hade de också en utställning som hette: On their own - Britain's Child Migrants, som berättade om brittiska barn som blev skickade till Australien av sina föräldrar av pengabrist eller i tron att barnen skulle få en bättre utbildning over there. Även denna utställningen var mycket intressant och kunde tryggt luta sig tillbaka på många typer av bildsupport i form av fotografier och filmer!
Betyg: 5/5
/ Victoria
Medicare Card
En fråga som ofta dyker upp på olika backpacker-forum runt om på nätet är angående Medicare Card. Ett Medicare Card är ett kort som fungerar som en extra sjukvårdsförsäkring, det vill säga att man i de flesta fall kan begära tillbaka pengar man lagt ut på läkarvård från Madicare om olyckan skulle vara framme. Vi var själva in och försökte få klarhet i frågan innan avresa, men det sades hela tiden olika på olika forum. Nu ska vi försöka bringa klarhet i frågan grundat på våra egna erfarenheter:
Sverige och Australien har ett internationellt samarbete när det gäller Medicare som innebär att svenskar i Australien kan få ett Medicare Card på australiensarnas villkor, med andra ord helt gratis. För att skaffa ett Medicare Card och i framtiden kunna begära tillbaka pengar på sina läkarvårdsräkningar går man till något av Medicare-kontoren som finns i varje stad.
För att kunna skaffa ett Medicare Card behöver du:
- Visumuppgifter, enklast en kopia av visumet som oftast är ett mail.
- Ditt pass
- I vissa fall kan man behöva bevisa att man är försäkrad i Sverige, lättast är då att uppvisa ett intyg från försäkringskassan som man kan få genom att ringa och beställa en särskild blankett som heter: "Överenskommelse mellan Sverige och Australien om sjukvård åt tillfälliga besökande - Intyg om rätt till vårdförmåner vid tillfällig vistelse"
Du behöver inte ha, som vi såg helt felaktigt på en annan australienblogg, ett European Health Insurance Card. Detta gäller bara resenärer från särskilda länder inom EU (Belgien, Nederländerna, Slovenien) - inte Sverige. För att ansöka om ett Medicare Card går du till ett Medicare kontor och fyller i en ansökan (det tar ca 10 minuter) sedan får du ett tillfälligt Medicare Card som du använder tills dess att du får ditt riktiga efter någon vecka.
Man ansöker om ett Medicare Card på plats i Australien, det finns ingen anledning att försöka beställa det hemifrån Sverige innan avresa.
/ Victoria
Kända kedjor i Australien
När man kommer till ett nytt land kan det vara svårt att veta vilka loggor och företagskedjor som gör vad, här kommer en liten guide:
Aldi kan jämföras med Lidl. De säljer billiga matvaruprodukter, framförallt grönsaker och torrvaror, men har oftast inte allt man behöver.
Coles är Australiens ICA. Här hittar man allt man behöver till hyfsade priser. De har sitt eget "Colesmärke" av i princip alla sorters varor i affären och ofta är det det billigaste alternativet. De har ofta delidiskar med ost, korv, kött fisk och även ett eget bageri som gör muffins och kakor.
Om Coles är Australiens ICA är IGA Australiens Coop, men ofta är IGA-butikerna lite mindre. De säljer också allt man kan behöva, bland annat märket Black and Gold som har riktigt billiga och bra produkter.
mX är gratistidningen som man kan jämföra med Metro. Den finns i städerna Brisbane, Melbourne och Sydney och plockas upp från tidningsställ på gatan. Den tar upp lokala nyheter, men fokuserar mer på skvaller. Det är oftast mest skit och den ska inte tas på för stort allvar.
/ Victoria
Boende del 4.
Jag förstår att det är dags för lite bilder så de kommer här nedan, fler bilder på poolen kommer att komma lite senare!
/ Victoria
Rummet, litet men trevligt. Tyvärr gör inte bilden utsikten rättvisa, man måste kolla ut lite snett genom fönstret (sitta i någon av sängarna) för att se staden. Men sådär ser granntornet ut.
Bild tagen från toaletten, här ser ni vår walk'in closet och sedan skymtar rummet.
Toaletten, fräsch och fin!
Poolen sedd från vår balkong, under det svarta taket döljer sig gymmet och till vänster i bild ser ni en bit av tennisbanan.
Solnedgång mellan grannhusen sedd från balkongen.
Solnedgång över staden sedd från balkongen.
Leta och söka jobb del 2.
Nu har vi varit här i snart tre veckor och jobbsökandet har verkligen kommit igång nu när lägenheten definitivt är fixad. Precis som Victoria skrev tidigare så finns det många olika sätt att ta kontakt med arbetsgivaren då man väl har hittat en jobbannons. Har man riktig tur så får man ett erbjudande om ett möte, vilket kan gå till på lite olika sätt.
Intervjuer
Precis som i Sverige så handlar mötet oftast om en anställningsintervju. Bra att tänka på (precis som alltid när det gäller jobb) är att vara väl förberedd, i alla fall så gott det går. Ta en dusch så att man inte luktar skunk, vara välklädd och ha fixade (korta och rena) naglar. Ser man fräsch ut så känner man sig ju oftast lite mer självsäker också. Dessutom kan det vara bra att ha lite koll på företaget också och vad de sysslar med, samt att vara där i god tid så att man inte verkar sen. Fem minuter innan intervjun börjar är en lagom marginal.
Själv har jag varit på fyra stycken intervjuer här i Melbourne. Jag tänkte skriva ner lite korta fakta om dessa möten här, med lite generella tips om vad som kan hända och förväntas under en intervju.
- Säljjobbet: Jag har ju sysslat med telefonförsäljning tidigare och passade på att söka ett säljjobb här nere också, mest för att jag var nyfiken på vad jobbet gick ut på och att de skyltade stort med att ”no experience is needed”. Blev uppringd av en kvinna på onsdagen och blev inbjuden till en intervju på fredagen, och hon passade på att säga att hon skulle skicka adress och all information i ett mail. Ett mail som aldrig dök upp… Så jag fick leta reda på adressen själv på nätet och traskade följaktligen dit fredag morgon. Möttes av hysterisk dunkadunkamusik och ett par trendiga skinnsoffor och fick prata med en av cheferna där – inte alls den kvinna som jag bestämt träff med. Jobbet visade sig gå ut på att man åkte runt till olika företag i stan och sålde in nya elavtal till dem – något som inte kändes speciellt lockande. Snubben var trevlig dock, och ställde några av de klassiska frågorna – ”hur hanterar du motgångar (ge exempel)”, ”varför vill du jobba med det här” etc. Kan vara bra att ha tänkt igenom svaren på dem tidigare, annars är det bara att höfta på med svaren – så länge man säger något som låter någorlunda intelligent. Ringde upp sen igen och sa att jag inte var intresserad, men tackade ändå för erbjudandet. Senare samma dag fick jag ett mail från kvinnan jag egentligen skulle ha träffat, som bad om ursäkt och bjöd in mig till en ny intervju. Uppenbarligen har de dålig internkommunikation på stället…
- Brevsorterarjobbet: Hela den här intervjun var rätt skum, då jag och Victoria svarat på en annons angående ett jobb hos posten med att sortera paket. När vi dök upp på kontoret visade det sig att det var en rekryteringsfirma som ordnade jobbet – och för att kunna få det så skulle man registrera sig hos dem, lämna ut alla passuppgifter, kontouppgifter och liknande och alltså söka alla jobb under hela vistelsen genom dem. Hm… Vi sa att vi ville tänka på det och smet därifrån så snabbt som möjligt. Kändes oseriöst att först säga en sak i annonsen och sedan en annan när man kom dit. Om magkänslan inte är bra – se till att avbryta intervjun så snart som möjligt, då slösar du ingens tid heller.
- Servitrisjobbet 1: Ringde upp på en caféannons och blev inbjuden på en intervju veckan efter. Väl där hade de bokat in en annan tjej på intervju samma tid (återigen, så oseriöst!) och den första frågan jag fick var vad jag hade för erfarenhet av caféverksamhet. Jag svarade ingen alls, eftersom det i annonsen stått klart och tydligt att ”no experience is required, as full training will be provided”. Tydligen hade jag tolkat annonsen fel (?!) och kvinnan förklarade för mig att vi skulle avbryta intervjun direkt eftersom de inte hade möjlighet att utbilda någon utan erfarenhet. Eh…
- Servitrisjobbet 2: Litet café också i södra delarna av Melbourne nära hamnen. Fick prata med ägaren och berätta lite om mig själv, men det slutade med att hon pratade mest och berättade om cafét och deras verksamhet. Jag satt mest och nickade och log, men hon bjöd in mig till en trial senare i veckan för att jag skulle få prova på hur det kändes. Kände mig väldigt välkommen faktiskt.
Trials
Inom hospitality (serviceyrken) är det vanligt att det anordnas så kallade trials. Vad detta innebär är att man provjobbar en timme eller två på stället där man söker jobb, så att arbetsgivaren kan se vad man går för. De flesta arbetsgivarna inom det här området är bara intresserade av att anställa människor som har erfarenhet av ett liknande yrke, men ibland kan man ha tur och lyckas få till en trial utan någon tidigare erfarenhet. Jag har varit på två trials hittills, båda för servitrisjobb.
- Servitristrial 1. Ett litet café nere i hamnen som gärna ville verka satsigare än vad de var, ärligt talat. Kom dit 8am, mitt i frukostrusningen, och en hyfsat ny tjej som inte hade en aning om vem jag var introducerade mig lite snabbt för menyn och de olika drycker som erbjöds. (Här i Australien är det jättevanligt att man går ut ett gäng, antingen ett par kompisar eller familjen, och äter en rejäl frukosttallrik – exempelvis Eggs Benedict, pannkakor med lönnsirap eller French Toast.) Då jag aldrig serverat tidigare var det mycket på en gång, kan man säga! Var där i 1.5h och gjorde väl i princip de flesta nybörjarmisstag som går att göra (till exempel trycka för hårt när jag skrev beställningen, glömma att lämna in en orderlapp till kassan osv.) Kände mig inte så välkommen av gänget där heller, men hade ändå rätt kul med kunderna.
- Servitristrial 2. Detta var the trial efter intervjun jag varit på tidigare i veckan angående jobbet i södra Melbourne. Denna gången kände jag mig lite varmare i kläderna då jag redan visste ungefär vad jobbet gick ut på. Fick ett riktigt bra tips från en av dem som jobbar på Work’n’Holiday angående hur man ska uppföra sig under en trial: ”se till att alltid se upptagen ut – finns det inget att göra, så gå och torka av ett bord eller ordna så att menyerna ligger rakt”. Riktigt bra tips! Trivdes otroligt bra på cafét, både skönt folk och riktigt trevliga kunder. Har fått anställning där nu och jobbade första riktiga skiftet igår.
Så, i korthet: nog finns det jobb här i Australien (särskilt för ungdomar) på ett helt annat sätt än vad som finns tillgängligt i Sverige. Men det gäller att söka MÅNGA jobb då det ändå är en hel del konkurrens om jobben – jag skickade säkert iväg 40 olika applications innan jag lyckades få det här jobbet. Dessutom kan man råka ut för en hel del oseriösa företag. De flesta bryr sig ju faktiskt inte om att svara, men om man har jobbat ordentligt med sitt cover letter ökar chanserna att någon tar kontakt - och har man haft turen att få en intervju/trial så är det bara att ge järnet.
/ Emma
Våren har kommit till Melbourne!
/ Victoria
Station Pier
"Beach area dogs permitted off leash" - ingen rökning, inget glas!
Trevlig utsikt.
Melbourne CBD skymtar fram i soldiset.
"BEWARE. If a rhinoceros on a giant skateboart was heading your way, you'd get out of the way, right? Well guess what, a tram weights about the same as 30 rhinos so it's not something you want to get hit by. Look. Listen. Be alert around trams." - Yarra Trams
Melbourne Central
Melbourne Central är en gigantisk galleria som ligger på en av stans största gator, La Trobe St. Förutom en stor tågstation på en av våningarna under mark finns en uppsjö av butiker av alla de slag finns en smart och smidig lösning till lunch/mat våning. I den enorma salen finns restauranger av ”köpa-över-disk”-typ utmed väggarna och i mitten olika typer av sittplatser: soffor, låga bord, barstolar, höga bord, långbord, cafébord som inte hör till någon särskild restaurang utan är en stor samlingsplats för alla som köpt mat.
Restaurangerna är allt från Mc Donalds, till andra hamburgerställen, pasta, pizza, dumplings, thai, sushi, indiskt och mexikanskt. Så om man ska luncha med en kollega men inte kan enas om vad man ska äta så är problemet ur världen! Det är alltid sjukt mycket folk vid lunchtid, men om man är där innan tolv så har man goda chanser att slippa köa till sittplatserna!
Jag vill passa på att flagga lite extra för Burger Edge: de gör hamburgare som i verkligheten ser ut som hamburgare annars bara ser ut i reklamen. Helt nygjorda, och med färsk sallad och lök är det precis som en hamburgare man skulle ha gjort hemma! Pommes fritesen är också mycket goda, tjocka, med mycket potatis i. Prisvärt – mycket för pengarna, hamburgare av bra kvalitet!
/ Victoria
YHA Metro och YHA Central
I centrala Melbourne finns två stycken YHA (Youth Hostel Australia) anslutna vandrarhem: YHA Metro och YHA Central. Vi får vårt medlemskap genom Work’n’Holiday och det ger oss rabatt på boende och andra aktiviteter och inträden. När vi kom hit bodde vi först på YHA Metro och bodde två dagar gratis genom Work’n’Holiday-programmet. Här har vi bott under hela vår vistelse bortsett från onsdag 28 – fredag 30 då vi fick bo på YHA Central då Metro var fullbokat. Vi tycker att det är värt att lyfta lite åsikter och skillnader när det gäller de här två vandrarhemmen.
YHA Metro
Ligger på Howard St i North Melbourne, 5 min promenad till spårvagn 55 och 57.
Markplan: På markplan finns reception/toaletter och matsal/servering/soffor/datorer/TV/biljardbord i ett härligt stort och öppet rum. I anslutning finns köket med kokplattor, kylskåp, mikrovågsugnar och all utrustning man kan tänkas behöva för att laga mat. Här samlas folk om kvällarna för att laga sin mat/diska och det är alltid lika fascinerande att titta vad folk lagar. Det kan bli lite trångt, vissa plattor kan vara lite långsamma och om du hittar en stekpanna som inte är bucklig så har du tur. Porslinet är udda och man får ta för sig av det som finns efter behov. Serveringen har öppet för frukost och lunch. I det här stora rummet/matsalen kan man sitta om man har lagat sin egen mat eller köpt i serveringen, man kan titta på TV, sitta med datorn, läsa eller bara sitta och prata. En underbart charmig mix av folk som sysslar med olika saker. Om dagarna är det lugnt, men det finns alltid någon där, hit går folk för att göra olika saker men av samma anledning – lite sällskap.
Våningarna: Ser likadana ut, separata herr-/damrum med toaletter (6 st), handfat (6 st) och duschar (5 st).
Rummen: Rejäla, enkla möbler som inte går att ha sönder (vi har inte provat, det var bara en gissning.). Varje rum (4 share) har två våningssängar, en klädhängare (med galgar), ett skrivbord, en stol och ett stort låsbart skåp till varje säng.
Roof top: Högst upp finns ett rum med glasväggar på två motstående sidor. Det är inrett med soffor och bord och det finns full WiFi täckning. En stor balkong löper utmed tre av rummets sidor, där finns grill och solstolar. Storslagen utsiktbåde dag och nattetid!
Tvätt: på bottenplan finns tillgång till tvättmaskiner och torktumlare.
Pris: 4 share $30.5, 8 share $27
YHA Central
Ligger på Flinders St bara några kvarter bort från Elisabeth St och Swanston St (smeten). Ett antal olika spårvagnar går bara utanför dörren.
Våningarna: Varje våning har gissningsvis minst 12 rum och har förutom separata herr-/damrum med toaletter (2 st), handfat (2 st) och duschar (2 st), ett eget kök och uppehållsrum (alla som bor på våning 1 har dock inte det utan får åka till någon annan våning) vilket såklart resulterar i att dessa rum är av modellen mindre. Köket har ett bord med bara fyra stolar (opraktiskt placerat i mitten av rummet), 3x2 plattor att laga mat på, en mikro och två relativt små kylar. Uppehållsrummet har två datorer, en soffa och en tv. Receptionen ligger på våning 1, på markplan ligger en pubaktig servering (mer pub) som är attached till vandrarhemmet och stänger tidigt. De serverar ingen frukost men YHA-medlemmar har rabatt på det intilliggande caféet.
Rummen: Klena möbler som absolut går att ha sönder (vi har inte provat, det var bara en gissning.). Varje rum (3 share) har en våningssäng och en enkelsäng, en klädhängare (med galgar), ett skrivbord, en stol och ett dumt placerad låsbar låda till varje säng, placerad under sängarna så man får ligga och kravla på golvet varje gång man ska ta fram något vilket är typ jämt. I vårt rum var inte fönsterdelen riktigt klar utan bara provisoriskt tätad med silvertejp. Det drog som fan och var fuktigt i rummet.
Roof top: Finns.
Tvätt: på våning 1 finns tillgång till tvättmaskiner och torktumlare, inte ett dugg finare, bara lite dyrare.
Pris: 3 share $33
Utvärdering kort version: Central försöker så hårt att ligga centralt och att vara nya och fräscha att det blir icke-funktionellt, opersonligt och omysigt.
Utvärdering lång version: Central försöker så hårt att ligga centralt och att vara nya och fräscha att det blir icke-funktionellt, opersonligt och omysigt. Hur tänker man när man har ett bord med fyra stolar på varje våning? Det ska räcka till alla på den våningen och några från första våningen som inte har ett eget kök. Hur tänker man när man ställer bordet mitt i köket så att någon annan knappt ens kan laga mat för att vi sitter och äter, och vi knappt kan äta för att någon annan lagar mat? Två handfat i damrummet? TVÅ? Till alla tjejer? Varför har de försökt få det att se ut som en hotellkorridor? Vill jag betala mer för att de försöker vara stylish? Oj, jag måste ha mitt nyckelkort för att kunna åka hiss och sen komma in på varje våning! Och var finns samlingsytan där man får se alla som bor på vandrarhemmet? Där man kan mysa med sin låtsasfamilj?
En sak ska de dock ha: de har en lyckad lugn modern färgskala som går genom hela vandrarhemmet.
/ Victoria
IKEA
Jag har dragit på mig en otäck förkylning och har varit lite småsjuk (nattfeber, halsont och huvudvärk) de senaste två dagarna, men idag var det bara halsontet som inte ville släppa greppet (rösten är nästan obefintlig). Vi gav oss således ut på ett litet lördagsäventyr till IKEA! Det var en mycket spännande upplevelse att besöka IKEA i ett annat land. Man kände sig som hemma med alla "Stuva", "Poäng", "Knubbig" och "Karlstad" samtidigt som man undrade hur i all världen Australiensarna dealade med uttalet, och fyndigheten i att döpa en förvaringmöbel till "Stuva" går ju helt förlorad på vägen. Det var inte heller speciellt billigt, utan hela affären andades snarare exklusivitet - antalet barn och förvirrade personer var rekordlågt!
Vi åt såklart köttbullar till lunch. Med potatismos. Australiensarna hade missförstått rätten och erbjöd potatismos eller pommes vilket såklart ledde till att flertalet av gästerna valde pommes. Köttbullar, brunsås, lingonsylt och pommes alltså! Smaklig måltid!
Handlade mat i shoppen utanför kassorna: köttbullar (1000g för 70kr, smakar det så kostar det), hårt bröd, Ahlgrens bilar och Ballerina!
/ Victoria
IKEA-skylten sticker upp ovanför trädtopparna i Richmond.
IKEA
En liten förklaring behövs uppenbarligen utomlands.
Det smakar svenskt!
Vägen in mot CBD, i horisonten skymtar skyskraporna!
Leta och söka jobb del 1.
CV eller resume: genom Work’n’Holiday får vi tillgång till en webbaserad mall där man enkelt fyller i olika fält med personuppgifter, årtal, intressen, egenskaper, utbildning, jobberfarenhet och så vidare. När man har fyllt i allting skapar datorn ett färdigt CV. Fusk kan man tycka, men allt som kan vara intressant för arbetsgivaren finns med, kort och konsist – inget blaj.
Cover letter: ett personligt brev särskilt utformat efter jobbet du söker, man skickar det alltid tillsammans med sitt CV. I cover letter kan man lyfta fram speciella kunskaper och talanger och får chansen att förklara varför de ska välja att rekrytera just dig. Med andra ord marknadsför dig själv!
Follow up: efter det att man har skickat iväg sitt CV med cover letter förväntar sig arbetsgivaren att man ska höra av sig efter 3-4 dagar igen för att visa ditt intresse, man gör en så kallad follow up. Man kan kontakta arbetsgivaren på något annat sätt än vad man gjorde först, till exempel ringa, maila eller gå dit personligen för att påminna dem om sin anmälan.
Söka jobb på internet: söker man jobb på internet är SEEK den bästa sidan, den är lättöverskådlig och det är enkelt att göra specifierade jobbsökningar. Annars finns Gumtree (aningen mindre seriöst) och MyCareer. Genom Work’n’Holiday har vi tillgång till deras egna jobbdatabas, där finns ungefär samma annonser som på Gumtree fast sämre utbud.
/ Victoria
Energi
/ Victoria
Boende del 3.
Vår nya adress från och med den 15 oktober:
Melbourne Tower, Southbank
Från början hade vi inga jättestora förväntningar och visste inte riktigt i vilken del av staden vi skulle komma att hamna. Ett hundratal meter ifrån stadskärnan stod vi plötsligt framför en gigantisk 24-våningsskyskrapa mitt i Melbournes casinokvarter. Genom fönstret såg vi en stor blank foajé med en skinnsoffa och speglar i. Vi frågade oss själva om det hela var ett skämt men traskade in så småningom. Lägenheten låg på 13e våningen och hisstiden var maximalt 5 sekunder. Det pirrade ordentligt i magen när den började bromsa in!
I lägenheten bor ägaren i ett egengjort litet rum i ett stort vardagsrum. I det ena sovrummet sover en koreansk och en österrikisk tjej, och det andra dubbelrummet är det som vi ska få. Ena hela väggen består av panoramafönster med utsikt över stan. Till rummet hör också en walk-in-closet (där vi lätt hade kunnat få plats med två personer till) och ett alldeles eget fräscht badrum med dusch. Som om detta inte vore nog så har man dessutom fri tillgång till husets pool, gym och tennisbana. Och för detta betalar vi…
$160 pw pp
/ Emma & Victoria
Boende del 2.
Boenden som vi har tittat på innan vi äntligen bestämde oss:
(pw = per week, pp = per person)
Hus i St Kilda
Sharehouse. Annonsören mötte oss vid spårvagnen och vi tog slappt i hand. I huset sov de flesta på bara madrasser på golvet, det fanns ingen egentlig inredning utan madrasser och en enda skabbig toalett samt kök. I vardagsrummet/köket sov en tjej i en soffa, hon sa knappt hej när vi kom in. På verandan stod soffor och ett nedklottrat bord med askkoppar på. På den vildvuxna bakgården fanns ett skjul fullt med bråte.
$145 pw pp
Hus i Brunswick
Också sharehouse. Ägaren bodde själv med sin familj i ett mindre hus på baksidan av det andra. I själva huset fanns det plats för sju personer. Det var stort och rent (vi gissade att ägaren styrde upp det hela om det började gå utför) och det bodde bara tjejer där, bland annat en svensk som dock inte var där just då. Två dagar efter besöket hörde vi av oss, men då var det tilltänkta rummet redan uthyrt.
$157 pw pp
Hus i Brighton
Sharehouse eller snarare studentkorridor. Först åkte vi spårvagn och sen buss vilket tog en evinnerlig tid, och det blev inte bättre av att det spöregnade och att klockan närmade sig halv nio på kvällen. Ägaren var inte där och inte heller killen som skulle visa oss runt, så en annan rätt oförberedd inneboende fick sköta jobbet. Trångt, litet och rätt så stökigt. Tvättmedel och trasigt kakel på golvet i tvättstugan.
$150 pw pp
Lägenhet på Jeffcott St, Flagstaff Gardens
Lägenhet i två plan i stort lägenhetskomplex i centrala stan. Ägaren var en jättesöt asiatisk tjej som ursäktade sig för sin dåliga engelska. Hon speedade på ordentligt när hon visade oss runt – trots att hon var huvudet kortare så hade vi svårt att hänga med. Sju personer bodde totalt i lägenheten, fint och städat var det också. Tyvärr var man tvungen att binda upp sig på 3 månader, något vi inte var så sugna på.
$160 pw pp
Hus i St Kilda
Stort hus. Ägaren var en riktigt skön snubbe i 35-årsåldern som inte hade sina skelett i garderoben utan snarare i vardagsrummet. Med andra ord hade han ett skelett som stod i ett hörn av vardagsrummet/köket, i ett annat hörn stod en kvinnlig ”skyltdocka” iklädd paljetter och plym. Huset var helt sinnessjukt välstädat för att hysa en man (host, fördomar), sängarna bäddade, you name it. Han hade lite mysko saker, verkade syssla en del med musik och hade haft men hade inga inneboenden för tillfället. Allt verkade bra tills vi insåg att han i annonsen önskade ”ideally two females”, av någon anledning… där någonstans föll han bort.
$150 pw pp
/ Emma och Victoria
Bildboost
Väntar på spårvagnen
Melbourne Central. Vänstertrafik på gatorna betyder
vänstertrafik i rulltrappan.
Högt hus.
En gränd i staden, Melbourne Central bakom hus och träd.
Nödtelefonen i hissen upp till kontoret.
Melbourne Aquarium
Det var fint, lite mycket barn kanske och djuren hade ganska små och tråkigt inredda akvarier, men trevligt och sevärt.
Betyg: 2/5
/ Victoria
Kungspingvin
Roliga fiskar i ett tråkigt akvarium
Leafy Sea Dragon!
Stora akvariet
