Aussieresan

Nu har vi varit här i snart tre veckor och jobbsökandet har verkligen kommit igång nu när lägenheten definitivt är fixad. Precis som Victoria skrev tidigare så finns det många olika sätt att ta kontakt med arbetsgivaren då man väl har hittat en jobbannons. Har man riktig tur så får man ett erbjudande om ett möte, vilket kan gå till på lite olika sätt.

Intervjuer
Precis som i Sverige så handlar mötet oftast om en anställningsintervju. Bra att tänka på (precis som alltid när det gäller jobb) är att vara väl förberedd, i alla fall så gott det går. Ta en dusch så att man inte luktar skunk, vara välklädd och ha fixade (korta och rena) naglar. Ser man fräsch ut så känner man sig ju oftast lite mer självsäker också.  Dessutom kan det vara bra att ha lite koll på företaget också och vad de sysslar med, samt att vara där i god tid så att man inte verkar sen. Fem minuter innan intervjun börjar är en lagom marginal.

Själv har jag varit på fyra stycken intervjuer här i Melbourne. Jag tänkte skriva ner lite korta fakta om dessa möten här, med lite generella tips om vad som kan hända och förväntas under en intervju.

• Säljjobbet: Jag har ju sysslat med telefonförsäljning tidigare och passade på att söka ett säljjobb här nere också, mest för att jag var nyfiken på vad jobbet gick ut på och att de skyltade stort med att ”no experience is needed”. Blev uppringd av en kvinna på onsdagen och blev inbjuden till en intervju på fredagen, och hon passade på att säga att hon skulle skicka adress och all information i ett mail. Ett mail som aldrig dök upp… Så jag fick leta reda på adressen själv på nätet och traskade följaktligen dit fredag morgon. Möttes av hysterisk dunkadunkamusik och ett par trendiga skinnsoffor och fick prata med en av cheferna där – inte alls den kvinna som jag bestämt träff med. Jobbet visade sig gå ut på att man åkte runt till olika företag i stan och sålde in nya elavtal till dem – något som inte kändes speciellt lockande. Snubben var trevlig dock, och ställde några av de klassiska frågorna – ”hur hanterar du motgångar (ge exempel)”, ”varför vill du jobba med det här” etc. Kan vara bra att ha tänkt igenom svaren på dem tidigare, annars är det bara att höfta på med svaren – så länge man säger något som låter någorlunda intelligent. Ringde upp sen igen och sa att jag inte var intresserad, men tackade ändå för erbjudandet. Senare samma dag fick jag ett mail från kvinnan jag egentligen skulle ha träffat, som bad om ursäkt och bjöd in mig till en ny intervju. Uppenbarligen har de dålig internkommunikation på stället…
• Brevsorterarjobbet: Hela den här intervjun var rätt skum, då jag och Victoria svarat på en annons angående ett jobb hos  posten med att sortera paket. När vi dök upp på kontoret visade det sig att det var en rekryteringsfirma som ordnade jobbet – och för att kunna få det så skulle man registrera sig hos dem, lämna ut alla passuppgifter, kontouppgifter och liknande och alltså söka alla jobb under hela vistelsen genom dem. Hm… Vi sa att vi ville tänka på det och smet därifrån så snabbt som möjligt. Kändes oseriöst att först säga en sak i annonsen och sedan en annan när man kom dit. Om magkänslan inte är bra – se till att avbryta intervjun så snart som möjligt, då slösar du ingens tid heller.
• Servitrisjobbet 1: Ringde upp på en caféannons och blev inbjuden på en intervju veckan efter. Väl där hade de bokat in en annan tjej på intervju samma tid (återigen, så oseriöst!) och den första frågan jag fick var vad jag hade för erfarenhet av caféverksamhet. Jag svarade ingen alls, eftersom det i annonsen stått klart och tydligt att ”no experience  is required, as full training will be provided”. Tydligen hade jag tolkat annonsen fel (?!) och kvinnan förklarade för mig att vi skulle avbryta intervjun direkt eftersom de inte hade möjlighet att utbilda någon utan erfarenhet. Eh…
• Servitrisjobbet 2: Litet café också i södra delarna av Melbourne nära hamnen. Fick prata med ägaren och berätta lite om mig själv, men det slutade med att hon pratade mest och berättade om cafét och deras verksamhet. Jag satt mest och nickade och log, men hon bjöd in mig till en trial senare i veckan för att jag skulle få prova på hur det kändes. Kände mig väldigt välkommen faktiskt.

Trials
Inom hospitality (serviceyrken)  är det vanligt att det anordnas så kallade trials. Vad detta innebär är att man provjobbar en timme eller två på stället där man söker jobb, så att arbetsgivaren kan se vad man går för. De flesta arbetsgivarna inom det här området är bara intresserade av att anställa människor som har erfarenhet av ett liknande yrke, men ibland kan man ha tur och lyckas få till en trial utan någon tidigare erfarenhet. Jag har varit på två trials hittills, båda för servitrisjobb.

• Servitristrial 1. Ett litet café nere i hamnen som gärna ville verka satsigare än vad de var, ärligt talat. Kom dit 8am, mitt i frukostrusningen, och en hyfsat ny tjej som inte hade en aning om vem jag var introducerade mig lite snabbt för menyn och de olika drycker som erbjöds. (Här i Australien är det jättevanligt att man går ut ett gäng, antingen ett par kompisar eller familjen, och äter en rejäl frukosttallrik – exempelvis Eggs Benedict, pannkakor med lönnsirap eller French Toast.) Då jag aldrig serverat tidigare var det mycket på en gång, kan man säga! Var där i 1.5h och gjorde väl i princip de flesta nybörjarmisstag som går att göra (till exempel trycka för hårt när jag skrev beställningen, glömma att lämna in en orderlapp till kassan osv.) Kände mig inte så välkommen av gänget där heller, men hade ändå rätt kul med kunderna.
• Servitristrial 2. Detta var the trial efter intervjun jag varit på tidigare i veckan angående jobbet i södra Melbourne. Denna gången kände jag mig lite varmare i kläderna då jag redan visste ungefär vad jobbet gick ut på. Fick ett riktigt bra tips från en av dem som jobbar på Work’n’Holiday angående hur man ska uppföra sig under en trial: ”se till att alltid se upptagen ut – finns det inget att göra, så gå och torka av ett bord eller ordna så att menyerna ligger rakt”. Riktigt bra tips! Trivdes otroligt bra på cafét, både skönt folk och riktigt trevliga kunder. Har fått anställning där nu och jobbade första riktiga skiftet igår.

Så, i korthet: nog finns det jobb här i Australien (särskilt för ungdomar) på ett helt annat sätt än vad som finns tillgängligt i Sverige. Men det gäller att söka MÅNGA jobb då det ändå är en hel del konkurrens om jobben – jag skickade säkert iväg 40 olika applications innan jag lyckades få det här jobbet. Dessutom kan man råka ut för en hel del oseriösa företag. De flesta bryr sig ju faktiskt inte om att svara, men om man har jobbat ordentligt med sitt cover letter ökar chanserna att någon tar kontakt  - och har man haft turen att få en intervju/trial så är det bara att ge järnet.

/ Emma