The Girl with the Dragon Tattoo
Emma och jag var och såg The Girl with the Dragon Tattoo igår! Det var en upplevelse att titta på en "svensk" film i Australien! När de i en scen börjar med att filma termometern som visar på -20 grader i vinterkalla Hedestad gick det liksom som en rysning genom salongen. På det hela taget var filmen mycket bra, men det fanns några irriterande detaljer:
Den liknar den svenska versionen väldigt mycket så man fick känslan av att se om filmen fast med andra skådisar. Sen hade de ju tyvärr noll förståelse för våra svenska årstider och blandade vinter och höst och vår och sommar lite som de tyckte. Om det var vinter lite norrut så var det fortfarande höst i Uppsala och vinter även i Stockholm etc. Det verkade som att tiden gick väldigt fort! Dåligt tycker jag.
De hade ju blandat in en del svenska fraser till exempel "hej, hej" och "skål". Just "hej, hej" (aldrig bara "hej") hade jag lite svårt för: om man går in i ett hus, där man bor med bara en annan person, mitt i natten säger man väl inte "hej, hej" när man kommer in genom ytterdörren, eller? Och vad är det för trovärdigt som stämningsfullt med att prata engelska och helt plötsligt slänga in ett svenskt "skål" när man häjer glaset?
Sen hade de ju olika uttal på svenska ortsnamn, förnamn och efternamn och alla sa olika, varför? Den ena säger överdrivet svenskt "Lena", den andre lite engelskt "L[i]na" i samma konversation. Varför håller de sig inte till ett språk i tal och skrift? Om de vill få den riktigt svenska känslan - se den svenska filmen.
Vidare var det ju en hel del (observera inte alla) engelskspråkiga skådisar som försökte bryta på det de tyckte var svenska för att få det lite mer realistiskt. Det lät mer som rysk brytning vilket jag blev störd på, de enda som kunde prata engelska med svensk brytning var de svenska skådisarna!
Ännu ett faktum jag stör mig på är att boken och filmen på engelska heter The Girl with the Dragon Tattoo som inte har något att göra med titeln Män som hatar kvinnor. Jag har väldigt svårt för hela titelbyten i översättningar.
Hon som spelade Lisbeth gjorde dock ett bra jobb i en svårspelad roll. Bra gjort!
/ Victoria
Den liknar den svenska versionen väldigt mycket så man fick känslan av att se om filmen fast med andra skådisar. Sen hade de ju tyvärr noll förståelse för våra svenska årstider och blandade vinter och höst och vår och sommar lite som de tyckte. Om det var vinter lite norrut så var det fortfarande höst i Uppsala och vinter även i Stockholm etc. Det verkade som att tiden gick väldigt fort! Dåligt tycker jag.
De hade ju blandat in en del svenska fraser till exempel "hej, hej" och "skål". Just "hej, hej" (aldrig bara "hej") hade jag lite svårt för: om man går in i ett hus, där man bor med bara en annan person, mitt i natten säger man väl inte "hej, hej" när man kommer in genom ytterdörren, eller? Och vad är det för trovärdigt som stämningsfullt med att prata engelska och helt plötsligt slänga in ett svenskt "skål" när man häjer glaset?
Sen hade de ju olika uttal på svenska ortsnamn, förnamn och efternamn och alla sa olika, varför? Den ena säger överdrivet svenskt "Lena", den andre lite engelskt "L[i]na" i samma konversation. Varför håller de sig inte till ett språk i tal och skrift? Om de vill få den riktigt svenska känslan - se den svenska filmen.
Vidare var det ju en hel del (observera inte alla) engelskspråkiga skådisar som försökte bryta på det de tyckte var svenska för att få det lite mer realistiskt. Det lät mer som rysk brytning vilket jag blev störd på, de enda som kunde prata engelska med svensk brytning var de svenska skådisarna!
Ännu ett faktum jag stör mig på är att boken och filmen på engelska heter The Girl with the Dragon Tattoo som inte har något att göra med titeln Män som hatar kvinnor. Jag har väldigt svårt för hela titelbyten i översättningar.
Hon som spelade Lisbeth gjorde dock ett bra jobb i en svårspelad roll. Bra gjort!
/ Victoria
Kommentarer
Trackback
